av Hans Isaksson
Det är lätt att slå följe med Werner Aspenström (1918-1997). Språket i hans dikter är enkelt och hans tilltal tydligt. Men den verklighet han strävar efter att gestalta är svår att bemästra. “Motsägelser, ett tyglat tumult, /bättre fann jag inte världen”, lyder en sammanfattande formulering i en av hans dikter. Hans författarskap kunde ha blivit ett av våra mörkaste - om han inte också strävat efter att forma sin dikt till en lovsång.
Hans Isaksson följer i denna bok ett antal betydelsefulla spår in i Aspenströms lyrik, prosa och dramatik. Isaksson tar upp födelseplatsen Torrbos stora betydelse för författarskapet, Aspenströms uppgörelse med 40-talismen, men också samhällskritik och drömdiktning. Slutligen kommer Ikaros-temat i fokus och den för Aspenström så avgörande “konsten att stanna”.
Hans Isaksson (f 1942) är förläggare på Albert Bonniers Förlag och har tidigare skrivit om Lars Gyllenstens romankonst. Hans bok är den första presentationen av Aspenströms författarskap i dess helhet.Platsens poesi
I den avslutande prosadikten i Israpport , den diktsamling som blev hans sista, slår Werner Aspenström en lång båge över hela sitt författarskap - och sitt liv. “Den slutliga drömmen” heter dikten och den berättar om en dröm en “novembernatt i fjol”. Läs mer »
av Kristin Hallberg
Forskare och författare ger här en samlad bild av dagens svenska barnbok. De visar hur synen på barnboken och barnboksforskningen har utvecklats och förändrats under de senaste decennierna. Boken riktar sig främst till studenter på grundnivå vid universitet och högskolor men också till bibliotekarier och lärare. Läs mig - sluka mig! är en antologi med texter om barnlitteratur. Boken är indelad i fyra avsnitt. I det första diskuteras barnbokens status och dess funktion som barnläsning, i det andra läser fem barnboksforskare barnbokstexter från olika utgångspunkter, i det tredje presenteras den svenska barnboken och i det fjärde och avslutande behandlas den svenska lyriken för barn. Tillsammans ger bokens uppsatser en samlad bild av svensk barnboksforskning och svensk barnlitteratur.
PRESENTATION AV LÄS MIG - SLUKA MIG!
Föreliggande bok speglar hur barnbokssyn och svensk barnboksforskning har utvecklats och förändrats under de senaste decennierna. Läs mig - sluka mig är en bok där i huvudsak den svenska barnlitterauren undersöks. Läs mer »
av Lars Furuland
Svensk arbetarlitteratur är en vital litterär strömning, vars styrka i den kulturella offentligheten har växlat under decenniernas gång i 125 år. Den är ett av Sveriges tyngst vägande bidrag till världslitteraturen. Arbetarlitteraturen uppträdde först vid slutet av 1800-talet som kampdikt i vänsterns tidningar. Den mognade under 1910-20-talen till en bred litterär rörelse i samspel med internationella realistiska och expressionistiska strömningar. Vänsterinriktade förlag och tidningar blev samtidigt allt viktigare.
Genombrottet för arbetarförfattarna hos kritik och publik kom i början av 1930-talet, manifesterat i den berömda antologin Ansikten, där autodidakterna (sexton män och en kvinna) publicerade självbiografiska uppsatser.
Samhälleliga och internationella problem lyftes fram under 1960-70-talen, medan marknadsliberalism och inomlitterära frågor som postmodernismen dominerade debatten under det följande decenniet. Kulturklimatet förändrades åter under 1990-talet då en rad kraftfulla berättare med arbetarmotiv framträdde och även vann starka positioner i rikstäckande media som storstädernas press och förlag, TV-hörnor och radions kulturkanal.
Lars Furuland och Johan Svedjedal, litteratursociologer i Uppsala, framlägger härmed den länge saknade handboken om svenska arbetardiktare och vänsterförlag.
Den svenska arbetarlitteraturen uppträdde vid slutet av 1800-talet först som kampdikt, publicerad i tidningar och på vänsterförlag. Läs mer »
av Torsten Ekbom
Säkert har många börjat läsa Franz Kafka (1883–1924) i förhoppningen att finna en andlig vägledare i vår endast skenbart trygga värld. Men Kafka ger inga svar på de stora livsfrågorna. Är han en profet så är det en ovisshetens förkunnare, en evangelist för sökandet, tvivlet och osäkerheten. Till dessa teman kommer också hans särpräglade humor.
Kafka arbetade som tjänsteman vid Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag 1908–22. Han var oerhört självkritisk och ville att alla hans litterära texter skulle brännas efter hans död, vilket inte skedde. Under sin levnad vad han endast känd och uppskattad i en trängre vänkrets. Men efter hans död har hans berömmelse ökat för varje år och hans böcker når ut till ständigt nya läsare.
Franz Kafka introducerades relativt sent i Sverige. På kontinenten kom genombrottet postumt med Max Brods utgåvor av de tre romanerna Amerika, Processen, Slottet under 1920-talets senare hälft. I Sverige gick det trögt. De stora förlagen vågade inte satsa på en så osäljbar författare och det skulle dröja till 1945 innan den första svenska Kafkautgåvan trycktes. Idag har förlaget Bakhåll i Lund påbörjat en utgivning av Franz Kafkas samlade skrifter.
Torsten Ekboms Den osynliga domstolen är den första stora svenska presentationen av Kafkas liv och verk.
Torsten Ekbom är författare och kritiker. Bland hans senare böcker märks essäsamlingarna Tatlins torn (1986) och Bildstorm (1995) samt Staden med de elva portarna (2002). I Natur och Kulturs serie Litterära profiler har han givit ut monografin Samuel Beckett (1991).
“Svar är det många som ger. Risken är att man inte ser frågorna för bara svar.”
- Willy Kyrklund
FRANZ KAFKA AVLED den 3 juni 1924, någon månad före sin fyrtioettårsdag, på ett sanatorium utanför Wien.
Kafka var vid sin bortgång inte helt okänd i den litterära världen. Läs mer »
av Hans Isaksson
